Igår var jag och barnen på vårdcentralen. Doktorn undersökte mig och Caspian. Caspian hade ett allvarligt virus som förhoppningsviss kommer att försvinna av sig själv. Doktorn sa att hans mandlar var uppsvullna som köttbullar så det är inte lustigt att han har suttit och petet i mate, stackaren. 
När han kom till mig började han med att tala om att jag var en katastrof, att säga så till en hypokondriker är inte så bra. Jag blev liv rädd och höll på att trilla av pinnen direkt. Men som kom han fram till att det var lunginflammation och då tänkte jag herre gud bara lunginflammation och han målar upp det som jag vore döende! Så jag fick penicillin utskrivet och så sa han att det var viktigt att jag vilade mkt och inte anstrände mig. För en sänka som ligger över 100 är tydligen inte att leka med.
I söndags och igår låg febern på över 39 grader och jag mådde verkligen dåligt, men idag känner jag mig mkt bättre så nu är jag nästan lite rastlös. Så roligt är det inte att sitta stilla och isolerade från omvärlden när man känner sig bra :P Men jag får väl sysselsätta mig med att köra bilar med ungarna som dom gör just nu.