Ibland går man igenom stora förändringar som är possessivt men förändringen är så stor så det kan påverkas negativt. Det tar tid att lära sig och acceptera den nya vardagen och för vissa tar det jätte lång tid. Ibland får man skjuta upp saker man gärna hade velat göra för att i stället ta tag i dom saker som måste göras. Inget blir som man tänkt sig.
På 3 månader har vi genomgått väldigt stora förändringar som är possetiva men som gjort mig otroligt stressad. Tim fick gå från sitt jobb strax innan Mirabelle föddes, Mirabelle föddes och visade sig vara raka motsatsen till Caspian. Hon skrek, grät, krävde väldigt mycket uppmärksamhet och närhet, vaken mesta dels av dygnet. Caspian börjar sakta men säkert komma in i trotts åldern och testatar alla gränser. Han som alltid har varit lugn och lyssnat börjar nu vissa vad han vill. Jag börjar skolan där vissa lärare inte alls förstår att man inte kan vara i skolan på heltid när man är hemma med två små barn, vissa lärare accepterar inte alls detta. Samtid utökar jag mitt home party försäljning från 1 till 2. Tupperware och Alpnaering. Tim får ett nytt jobb och helt plötsligt ska han jobba över mkt. När man är varn vid att vara två personer och hjälpas åt blir det en otrolig omställning. Inte nog med detta ska man planera inför ett dop som verkar vara viktigt att genomföra innan barnet är 3 månader. Hur skulle vi hinna?! Eller orka?!
Allt detta har gjort mig så otroligt stressad att jag märker på min kropp att den inte mår så bra som den borde göra. Sömnbrist, hjärtklappningar och krypande känsla i kroppen. Tänk vad possetiva saker kan ställa till med. Vem hade förväntat sig det? Inte jag iaf!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar